Kom hem när du vill, jag är vaken hela natten.
Sena kvällar
Korta nätter.
Det är så det blir.
Vackra ord, pirrande i magen.
Och förhoppningar..
Kommentarer
Postat av: Lisa
Jo, det skulle vara spännande, nya chanser liksom. Jag hoppas ibland att det kommer hända.
Det är bara det att ibland känns det faktiskt som om det är så, inte så att jag vaknar upp på ett ställe där jag inte känner igen mig, utan mer som om jag är i en dröm. Allt, allt känns så overkligt och jag ser allt genom en tjock dimma av tankar. Avskärmad från anda(verkligheten). Eller som om jag vore i ett spel där andra styr mig.
Hur vet man egentligen att det man gör är verklighet? Kanske är man bara en människa utan egna viljor där en högre makt bestämmer.
Du skriver väldigt fint. Gillar ditt sätt att skriva och forma ord.
Trackback
