sen låtsas vi som ingenting (fast det inte är så)
Blundar.
Tänker tillbaka till oktober, november, december.
Tiden då vi började bli sådär ruskigt nära.
När han plötsligt började skicka hemliga meddelanden på natten och berättade om sina hemligheter.
Han berättade om hon som fått hans hjärta att brista i tusentals bitar, och hur han okontrollerat föll för henne.
Jag tänkte så många gånger på den historian.
Vad hon gjorde. Vad hon hade som var så speciellt.
Hur hon kunde gå ifrån någon så perfekt. Bara sådär.
Jag kanske aldrig får veta, inte han heller.
Men jag vet att jag inte hade det som hon hade. För då hade han aldrig sagt hejdå. Bara sådär.
åh :C det är så idiotiskt att en del människor faller för människor som inte förtjänar dem.
Kram..
Uh, tycker också det känns märkligt hur flickor tidigare kan ha gått ifrån pojkar man själv tycker är alldeles perfekta. Kan inte låta bli att bli lite arg på de flickorna, fast jag vet att det är orättvist mot de. Men ibland när man tycker nån är perfekt så blir man bara så arg av att tänka på att se den personen sårad.
Och du. Om han fått välja hade han kanske hellre blivit kär i dig, han kanske inte alls egentligen vet varför han blev kär i just henne, objektivt sett kanske han tycker att du är minst lika fin och bra, det tror jag faktiskt. Ibland råkar man ju bara bli kär i nån, fast nån annan hade passat mycket bättre..
